Kommunikationen mellan tvÄ personer bestÄr av bÄde verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstÀrka (kongruent) eller vara motsÀgelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bÀttre vÀg att nÄ fram till en person, Àn med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan anvÀnda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn pÄ omvÄrdnadsinriktad kommunikation.

Uppsatsens fokus ligger pÄ pedagogers bruk av icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte Àr att undersöka vilka dessa signaler Àr, samt att besvara frÄgestÀllningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler anvÀnds. Tidigare forskning inom Àmnet samt för Àmnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frÄgestÀllningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan anvÀnder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda pÄ vilka konfliktstilar barn och elever anvÀnder sig av och vilken konfliktstil de anvÀnder nÀr konflikten avslutas. Det Àr viktigt att pedagogen tar reda pÄ hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjÀlpa barn och elever att pÄ egen hand hantera konflikterna pÄ ett bÀttre sÀtt som gynnar bÄda parter. Studien bygger pÄ observationer frÄn en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar pÄ att barn och elever anvÀnder bÄde den verbala och icke-verbala kommunikaton nÀr de kommunicerar i konfliktsituationer.

Kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med demens som Àr tvÄsprÄkiga Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen Àr i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen Àr. Studiens syfte har varit att belysa hur vÄrdare kan kommunicera med tvÄsprÄkiga personer med demens. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vÄrdare ge mening i kommunikationen, fysisk nÀrhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen.

Kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med demens som Àr tvÄsprÄkiga Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen Àr i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen Àr. Studiens syfte har varit att belysa hur vÄrdare kan kommunicera med tvÄsprÄkiga personer med demens. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vÄrdare ge mening i kommunikationen, fysisk nÀrhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. FrÄn dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvÄsprÄkiga personer med demens kan kommunicera till sina vÄrdare genom att anvÀnda sig av den icke verbala kommunikationen..

MÀnniskors sÀtt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken stÄr för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken bestÄr av röst, ansiktsuttryck och kroppssprÄk. Arne Maltén (1998) menar att det Àr de icke-verbala uttrycken som Àr den största informationskÀllan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sÄdan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielÀrares icke-verbala uttryck ser ut under genomgÄng, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lÀrarna överlag var duktiga anvÀndare av de icke-verbala uttrycken.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) pÄverkar interaktioner vid anstÀllningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka fÄ förstÄelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anstÀllningsintervjuer. VidareupprÀttades en observationsmatris utifrÄn icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet frÄn observationerna inbegriper bÄde de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstÄr under anstÀllningsintervjun.

Bakgrund: Stroke Àr en sjukdom som innefattar olika skador som uppstÄr i hjÀrnan som orsakas av en emboli eller en trombos som tÀpper till kroppens blodkÀrl dÀr en förtrÀngning finns. Detta gör att hjÀrnans celler inte fÄr syre. Cellerna dör och en skada uppstÄr. Tre av fyra som insjuknat i stroke fÄr kommunikationssvÄrigheter i form av afasi som resulterar i svÄrigheter att tala och förstÄ. Tidigare forskning har visat att personer som har afasi Àr beroende av den icke-verbala kommunikationen.

Bakgrund: Stroke Àr en sjukdom som innefattar olika skador som uppstÄr i hjÀrnan som orsakas av en emboli eller en trombos som tÀpper till kroppens blodkÀrl dÀr en förtrÀngning finns. Detta gör att hjÀrnans celler inte fÄr syre. Cellerna dör och en skada uppstÄr. Tre av fyra som insjuknat i stroke fÄr kommunikationssvÄrigheter i form av afasi som resulterar i svÄrigheter att tala och förstÄ. Tidigare forskning har visat att personer som har afasi Àr beroende av den icke-verbala kommunikationen.

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess pÄverkan i framförallt smÄ barns liv. Fokus har varit pÄ smÄ barns icke-verbala kommunikationssÀtt. För att fÄ ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. KroppssprÄket Àr det Àldsta och dÀrmed ocksÄ det första sprÄk som mÀnniskan kommunicerat pÄ och till följd av detta har vÄrt icke-verbala sprÄk funnits med sÄ lÀnge mÀnniskan funnits pÄ denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998).

Icke verbal kommunikation förekommer i vÄrdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten fÄr av sjukvÄrdspersonal uttrycks bÄde med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvÄrdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvÄrdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.

Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten.

Bakgrund: Det finns tvÄ olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppssprÄk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist pÄ icke-verbal kommunikation i akuta vÄrdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation frÄn vÄrdpersonalen. Det Àr Àven viktigt att vÄrdpersonal ser patienter som unika individer.Syfte: Syftet meddenna studie Àr att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vÄrdpersonal och patient uttrycks i vÄrden.Metod: Detta examensarbete Àr baserat pÄ en litteraturstudie dÀr relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vÄrdpersonal och patient.Resultat: Tre teman kunde identifieras; RÀdsla och osÀkerhet hos vÄrdpersonal, VÄrdpersonalens personliga förutsÀttningar och Beröring ? en balansgÄng mellan genuinitet och förtryck.

Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfÀren, patientens upplevleser, vÄrdgivarens upplevelser och samspelet mellan vÄrdgivare och patient.